17 maj - Anländer en halvtimme försenad till Barcelonas flygplats. Cristian väntar som avtalat vid utgången. Vi tar en snabbfika och åker sen till det närbelägna Llobregat-deltat i väntan på att dom andra deltagarna i den här spanska resan ska anlända.
   I deltat som krymper för varje år i takt med att flygplatsen byggs ut såg vi sommargylling och 6 munkparakiter som häckar i området. Det är en art av papegoja som rymt (eller blivit utsläppta) i Barcelonaområdet och nu häckar i stora risbon i deltat. Vi såg 6 fåglar av arten och flera individer kan dela samma bo, dock med skilda ingångar. Annat som sågs var sandtärna, cetti- och grässångare, lärkfalk, svart glada, kornsparvar, 3 vita storkar.
   Snart anländer dom andra deltagarna: Ken och Sue från England, en dam också från England och ett par från Holland. Nu är truppen samlad och på bra motorvägar kör vi västerut.
   Någonstans efter Lleida upptäcker vi en blåkråka på en elledning jämte vägen. Det är en fågel som jag försökt se under tidigare resor i Medelhavsområdet, dock utan resultat. Nu blir glädjen desto större att se denna vackra fågel mycket fint i tubkikaren när den fångar insekter från sin position på elledningen. Alla i sällskapet är entusiastiska över det här fina fyndet:  tänk att se en roller som är fågelns engelska namn på resans första kväll.
  I kvällningen ankommer vi till den lilla byn Casa Oliba i Guara-bergen. Dom många starar som finns är alla svartstarar och så skulle det vara hela resan. Sen middag 21:15 i stenhotell med minimala fönster och svarta bjälkar i taket, somnar till en dvärguvs hoande.
18 maj - Efter en frukost som består av rostat bröd och en massa söta bakverk är vi redo att ta oss an den nya dagen. Vid första stoppet i en skogsdunge med tät undervegetation hörs göktyta, en mästersångare ses fint liksom polygottsångare. Glasögonsångaren är mycket skygg och håller sig dold bland löven men kommer fram när Cristian spelar upp lätet i sin MP-3 spelare, en metod som vi kom att använda under hela resan.
   I närheten av slottet Castillo de Montearagón har vi en osannolik tur då vi ser stentrast, provencesångare, svart stenskvätta och fältpiplärka från samma kikarposition. Gåsgamar flyger över oss hela tiden glidande på sina enorma vingar (2,7 meter) och ett par smutsgamar ser små ut i jämförelse med sin större släkting. På slingriga grusvägar åker vi högre upp i Guara-bergen här växer olika sorters orkidéer och det är storslaget och vackert. Vid en djup ravin på en klippkam ser vi resans enda blåtrast, en ormörn ryttlar över oss och den till största delen vita fågeln kan studeras i tubkikarna. Biätare och härfågel sågs dagligen
och i bergen klippsvalor och alpseglare.
   På eftermiddagen åker vi mot norr och ser Pyrenéernas snöklädda toppar i fjärran. Vi åker genom staden Jaca och upp till klostret San Juan de la Peña. Här finns en utsiktsplats över en vid dalgång med snötäckta toppar i bakgrunden. Vi letar efter lammgam bland dom talrika gåsgamarna som finns i luften utan att hitta någon. En av målarterna här är spillkråka som inte finns som häckfågel i England och därför aldrig har setts av flera i gruppen. Nu fick alla se den och bohålet som var utmejslat i en poppel. Av mesar sågs talgoxe, blåmes och stjärtmes.
   Sen eftermiddag anländer vi till Siresa i Hecho-dalen där vi bor två nätter på Castillo de Acher.